Det emotionella och det andliga välmåendet likt

This preview shows page 30 - 32 out of 44 pages.

det emotionella och det andliga välmåendet likt författarna, utan kopplar främst hälsa till fysiska- och psykiska aspekter. Gemensamt författarna och eleverna emellan är dock deras syn på jämviktstillstånd, eller som eleverna uttrycket det; att kunna hitta en balans mellan de olika delarna för att kunna upprätthålla en god hälsa. Antonovsky (1991) betonar att hälsa handlar om mer än den fysiska kroppen, vilket också kan sägas vara ett salutogent synsätt. Inom det salutogena perspektivet ses hälsa utifrån en helhet där andra faktorer också har betydelse för välmående. Elevernas tankar och beskrivningar stämmer därmed väl överens med det salutogena synsättet. Det blir inte minst tydligt då eleverna många gånger övergår till att svara på vilka faktorer som leder till hälsa än på frågan om vad hälsa är. En tänkbar förklaring till detta kan vara att man inom ämnet många gånger talar om hur god hälsa uppnås, snarare är hur ohälsa uppnås. Det står även i kursplanen för ämnet att livsstilens betydelse för hälsan ska diskuteras (Skolverket, 2011), men den berör däremot inget om vad hälsa är, vilket också skulle kunna vara en tänkbar förklaring till varför flera elever upplevde det svårare att svara på vad hälsa är. Eleverna betonar även vikten av att kunna hitta en balans mellan hälsans olika delar, exempelvis mellan träning, kost och vila för att må bra. Att kunna hitta en balans samt ett samband mellan olika faktorer är även vad begreppet KASAM handlar om (Antonovsky, 1991). En central komponent inom begreppet är även att livet ska upplevas meningsfullt, vilket även en elev poängterar som viktigt för att man ska må bra. Elevernas KASAM kan därmed tolkas som god, eftersom de ger uttryck för flera faktorer som verkar hälsofrämjande och som resulterar i en meningsfull vardag.